BastuvaktVad kostar det när föreningsbastun står på i onödan?
En bastu som glöms på två nätter i månaden drar el för ungefär 1 700–2 900 kr om året i elområde SE3, beroende på aggregatets storlek. Räkna på er egen bastu med kalkylatorn.
Kort svar
En föreningsbastu som glöms på två nätter i månaden drar el för ungefär 1 700–2 900 kr om året, beroende på om aggregatet är på 9 eller 15 kW. En enda glömd natt, ungefär tio timmar med 9 kW, drar runt 50 kWh och kostar cirka 73 kr. Vi räknar med 2025 års snittpris i elområde SE3 och 2026 års energiskatt.
De flesta kalkylatorer på nätet räknar på en hemmabastu som värms för ett pass. En föreningsbastu är ofta något annat: ett större aggregat, en utomhusbastu som står i kyla och vind, och många användare som inte alltid vet vem som ska stänga av. Den här guiden räknar på det som händer när bastun står på utan att någon badar, med antaganden som du kan se och ändra.
Så mycket el drar ett bastuaggregat
Aggregatets effekt i kilowatt (kW) står på typskylten. Under uppvärmningen går det på full effekt, och det tar ofta mellan 45 minuter och en och en halv timme innan bastun är varm. När temperaturen är nådd slår termostaten av och på för att hålla värmen. Då drar aggregatet i snitt ungefär hälften av sin fulla effekt. Tillverkare och kalkylsajter brukar räkna med omkring 55 procent, och det gör vi också.
En utomhusbastu på vintern, eller en bastu med dålig isolering och mycket drag, kan ligga högre. En välisolerad bastu inomhus kan ligga lägre. Därför går andelen att ändra i kalkylatorn.
| Aggregat | kWh per timme (håller värmen) | Kostnad per timme, SE3 |
|---|---|---|
| 6 kW | 3,3 kWh | 4,8 kr |
| 9 kW | 5,0 kWh | 7,3 kr |
| 12 kW | 6,6 kWh | 9,7 kr |
| 15 kW | 8,3 kWh | 12,1 kr |
| 18 kW | 9,9 kWh | 14,5 kr |
Räknat med 55 % snitteffekt och 1,47 kr per kWh inklusive moms (SE3, se avsnittet om elpriset nedan).
Kalkylator: vad kostar det hos er?
Fyll i aggregatets effekt, hur länge bastun står på i onödan och hur ofta det händer. Välj elområde. Under ”Ändra antagandena” kan du byta spotpris, nätavgift, skatt och snitteffekt mot era egna siffror från elräkningen.
Tre räkneexempel
1. En glömd natt
Sista passet slutar klockan 21 och ingen stänger av. Bastun står varm till morgonen, ungefär tio timmar. Med ett 9 kW-aggregat blir det 49,5 kWh, alltså cirka 73 kr. Med 15 kW blir det 82,5 kWh och ungefär 121 kr.
2. Fyra timmar för tidigt
En del föreningar slår på bastun flera timmar innan någon kommer, för säkerhets skull. Om bastun hade varit varm efter en timme är de extra timmarna rena väntetimmar. Fyra sådana timmar med 9 kW kostar runt 29 kr. Slås en kall bastu på utan att någon kommer alls, och står på i fyra timmar, blir det ungefär 35 kr, eftersom den första timmen går på full effekt.
3. Ett helt år
Två glömda nätter i månaden, året runt, blir 24 gånger. Det ger ungefär 1 700 kr om året med 9 kW och 2 900 kr med 15 kW, eller 1 188 kWh respektive 1 980 kWh.
Vad elpriset består av 2026
Priset per kilowattimme som vi räknar med är summan av fyra delar, plus moms:
- Spotpriset från elbörsen, som skiljer sig mycket mellan elområdena. Vi använder snittet för 2025.
- Elhandlarens påslag och den rörliga nätavgiften (överföringsavgiften). Här antar vi tillsammans 30 öre per kWh. Det varierar mellan bolag, så titta gärna på er egen faktura.
- Energiskatten, som är 36,0 öre per kWh exklusive moms under 2026 enligt Skatteverket. I vissa kommuner i norra Sverige är den lägre.
- Moms på 25 procent. De flesta ideella föreningar är inte momsregistrerade och betalar därför hela beloppet.
| Elområde | Spot, snitt 2025 | Totalt inkl. moms | Glömd natt, 9 kW |
|---|---|---|---|
| SE1 – Luleå | 18,5 öre | 1,06 kr | 52 kr |
| SE2 – Sundsvall | 18,3 öre | 1,05 kr | 52 kr |
| SE3 – Stockholm | 51,2 öre | 1,47 kr | 73 kr |
| SE4 – Malmö | 67,0 öre | 1,66 kr | 82 kr |
Fasta avgifter, som abonnemang och säkring, ingår inte, eftersom de inte påverkas av att bastun står på. Har föreningen ett elnätsavtal med effektavgift kan det däremot kosta mer om bastun går samtidigt som annat drar mycket el. Fråga ert elnätsbolag hur just ert avtal fungerar.
Vad föreningar gör i dag
Vi har läst offentliga årsmöteshandlingar från 13 bastu- och badföreningar (se genomgången av föreningsbasturnas ekonomi). Elen återkommer överallt. Hos en havsbastuförening stod elen för 22 procent av alla kostnader under ett år. Så här hanterar föreningarna det:
- Anslag och påminnelser. En samfällighetsförening ber medlemmarna att “tänka på att stänga bastun när man går därifrån”.
- Kortare öppettider. Samma förening har bara bastun öppen två dagar i veckan för att spara.
- Ändrade värmetider. En bybastu ändrade när värmen och bastun är igång “för att spara el”.
- Timer. Samma bybastu beslutade redan 2012 om en brytare med timer till aggregatet.
- Lång förvärmning. En bastuförening i Stockholm berättar i lokalpressen att de slår på bastun tre till fyra timmar innan, och att temperaturen sedan sjunker successivt.
Är det värt att bry sig?
För många föreningar är en enstaka glömd natt ingen stor summa. Ett par tusen kronor om året märks i en liten budget, men det är sällan det som avgör ekonomin.
Värdet ligger ofta i annat. Att veta när och hur ofta bastun står på i onödan gör det lättare att besluta om öppettider, timer eller regler, i stället för att gissa. Samma mätning visar också om aggregatet inte längre når temperaturen, vilket kan vara ett tidigt tecken på trasiga elslingor.
Så hjälper Bastuvakt
Bastuvakt mäter temperaturen i bastun och larmar när den är varm utan att någon har bokat. Den stänger inte av aggregatet. Läs hur det fungerar.
Antaganden i korthet
- Snitteffekt när bastun håller temperaturen: 55 % av full effekt.
- Spotpris: snitt för 2025 per elområde (SE1 18,5, SE2 18,3, SE3 51,2 och SE4 67,0 öre/kWh).
- Energiskatt: 36,0 öre/kWh exklusive moms (2026).
- Nätavgift och påslag: 30 öre/kWh, vårt antagande.
- Moms: 25 %. Med de här värdena blir priset i SE3 1,47 kr per kWh.