Så går föreningsbastur runt: vi läste årsmöteshandlingar från 13 föreningar

Det finns gott om råd om hur man bygger en bastu, men nästan inget om hur en föreningsbastu faktiskt går runt. Under hösten 2026 gick vi därför igenom offentliga årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelser, årsredovisningar och ordningsregler från 13 bastu-, kallbads- och havsbadsföreningar, plus några artiklar i lokalpressen. Här är det vi hittade.

Sammanfattning i siffror

• 22 % av alla kostnader var el hos en havsbastuförening under ett år.
• Ca 100 000 kr kostade en vattenskada med svartmögel. Bastun var stängd i fyra veckor.
• Ca 15 % av intäkterna gick till digitala lås, bokning och andra system hos en förening.
• 2 av 13 föreningar har byggt egen temperaturmätning. En annan mäter vattnet för hand.

Var pengarna går

El

Elen är den post som nämns oftast. Hos en havsbastuförening var elen 53 019 kronor av totalt 241 203 kronor i kostnader under ett år, alltså 22 procent. En bybastu skriver i lokalpressen att höjda elpriser har “tagit knäcken på bastuföreningens ekonomi”. Vill ni räkna på er egen bastu finns vår elkostnadskalkylator.

Aggregatet

Aggregatet slits. I underhållsplanerna står poster som byte av elslingor, byte av manöverenhet och byte av hela aggregatet, i ett fall budgeterat till 20 000 kronor. En förening sparar till aggregat- och skorstensbyte, “kanske så ofta som vart fjärde år”. En annan skriver att aggregatet slutade fungera i början av hösten.

Nycklar, lås och bokning

Allt fler föreningar har digitala lås och bokningssystem. Hos en förening kostade lås, bokning och andra program sammanlagt runt 31 800 kronor om året, ungefär 15 procent av intäkterna. En annan förening har plastnycklar och digitala lås parallellt och diskuterar en nyckelpolicy.

Intäkter

Utöver medlemsavgifter tar flera föreningar gästavgifter på hedersbasis, ofta 50–60 kronor via Swish eller i en burk. Köerna är långa på sina håll: en förening hade 174 personer i kö och en annan anger upp till två års väntetid.

De dyraste problemen: fukt, frost och aggregat

• Fukt och mögel. En havsbastu fick svartmögel och vattenskada i duschutrymmena. Försäkringen ersatte omkring 100 000 kronor, och bastun var stängd i ungefär fyra veckor. Mögel hade tagits upp redan året innan.
• Fuktproblem som ändrar verksamheten. En bastu blev ren torrbastu efter fuktproblem i omklädningsrummen. Antalet pass föll enligt lokalpressen från 7–10 till 2–3 i veckan.
• Frost. En bastuförening nämner frusna vattenledningar. I andra typer av föreningar har frysskador efter ett värmebortfall blivit försäkringsärenden.
• Aggregat som inte räcker. En förening slår på bastun tre till fyra timmar innan, och ordföranden ifrågasätter om aggregatet räcker till.

Så löser föreningar det i dag

• Regler och anslag: “tänka på att stänga bastun när man går därifrån”.
• Kortare öppettider: en förening har bara bastun öppen två dagar i veckan för att spara.
• Ändrade värmetider och en timer på aggregatet.
• Egenbyggd teknik: två föreningar har byggt egen temperaturmätning med små datorer och mobilabonnemang. Det är samma väg som vår öppna ritning tar.
• Volontärer: ett kallbadhus låter volontärer mäta vattentemperaturen för hand.

Ingen av föreningarna skriver att de ”vill ha sensorer”. Behovet syns i stället som kostnader, skador, regler och eldsjälar som bygger själva.

Checklista för styrelsen

1. Vet ni vad elen kostar per år, och ungefär per pass?
2. Vet ni hur många timmar i veckan bastun faktiskt är varm, jämfört med hur många timmar den används?
3. Vem märker om bastun står på efter sista passet, och hur snabbt?
4. Hur gammalt är aggregatet? Finns byte av elslingor och aggregat med i underhållsplanen?
5. Hur ventileras dusch och omklädningsrum? Vem kontrollerar fukt och mögel, och hur ofta?
6. Vad händer med vattenledningarna om värmen går under en kall natt?
7. Vilka har nycklar, och vad kostar det att byta lås?
8. Om någon har byggt en egen lösning: vad händer om den personen flyttar?
9. Vad täcker försäkringen vid vattenskada och mögel?

Där Bastuvakt passar in

Bastuvakt hjälper med fråga 2 och 3: den visar när bastun är varm och larmar när den är varm utan bokning. Resten är vanligt styrelsearbete, och det ska en mätare inte ersätta. Läs mer för föreningar.

Metod och källor

Vi läste cirka 48 offentliga dokument från 38 föreningar, varav 13 var bastu-, kallbads- och havsbadsföreningar: havsbastur, bybastur, kallbadhus och bastuflottar. Dokumenten var årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelser, årsredovisningar, budgetar, motioner och ordningsregler. Inskannade dokument lästes med textigenkänning. Vi har också använt några artiklar i lokalpressen.

Vi namnger inte föreningarna och länkar därför inte till dokumenten. Alla siffror och citat är återgivna som de står i handlingarna. Föreningar som publicerar sina handlingar öppet är inte nödvändigtvis representativa för alla, så se siffrorna som exempel och inte som genomsnitt.